I samband med oroligheterna i Burma väcktes än en gång kravet på att från svenskt håll bojkotta OS. Magnus Andersson skrev om detta och tog upp det som jag tycker är så viktigt - idrottare är inga politiker. Själva grundtanken och själen i de Olympiska Spelen är just att låta politik och oenigheter vara för en månad och koncentrera sig på idrotten. OS är fredsmäkleri på hög nivå.
Idag skriver svenska FN-förbundets Aleksander Gabelic och Bonian Golmohammadi i Svd om just vikten av att inte bojkotta OS i Kina på ett lysande sätt. Speciellt intressant är just det faktum att kravs ställs på idrottsmännen - samtidigt som både politiker, turister och representanter från näringlivet åker i skytteltrafik till Kina. Innan någon börjar prata om att bojkotta OS tycker jag att man bör fundera över vad man mer borde bojkotta i så fall.
Jag håller med Gabelic och Golmohammadi om att utbildning och medvetenhet hos kineserna är det viktigaste. Och jag hoppas att OS kan bli ett steg mot ett öppnare Kina - utan bojkott!
No comments:
Post a Comment