Karin Ernlund - ny förbundsordförande i CS

Vill ge ett grattis, en liten rosa partyhatt och ett stort hurra till Centerstudenters nya förbundsordförande - Karin Ernlund. Karin har varit med i CUF i Göteborg sedan jag kom hit, och alltid gjort alla möten lite roligare och lite intressanta. Inte många kommer insläntrande på expen efter ett halvår i Hongkong med kommentaren "jag vill ju inte missa avdelningsårsmötena - det är det roligaste på hela året!"

Jag är övertygad om att Karin kommer att göra ett fantastiskt jobb, hon har större kunskap om organisation och föreningsverksamhet än någon annan jag känner (ingen kan skriva protokoll som Karin) och framförallt är hon en brilljant debattör som aldrig viker en tum från det hon verkligen tror på. Hon om någon kommer att kunna lyfta studentfrågorna i partiet - och det är verkligen en nödvändighet!

Läs även här.

Obama ska bygga snabbtåg för konjunkturmiljarder

Läser på NZZ att Obama ska satsa 13 miljarder på snabbtåg. Minst sagt välbehövligt i de alldeles för stora bilarnas förlovade land. Kollektivtrafiken är hyfsad i vissa av de större städerna, som New York och Washington - men urusel i största delen av landet. Visst det är ett stort land, men i alla fall på medellånga sträckor bör snabbtåg kunna konkurrera med det (aningen skabbiga) inrikesflyget.

Även om Obama pratar fint (han pratar ju alltid så fint!) om satsningen på ett rent och energieffektivt som ska förändra resandestrukturen i USA så är jag ganska övertygad om att största anledningen att detta kommer just nu är mer konjunkturläget och en förhoppning om att det ska skapa nya, amerikanska jobb. Och 8 av de 13 miljarderna kommer mycket riktigt från det gigantiska 787 miljarders konjunkturprogrammet.

Hursomhelst, om man ska göra statliga satsningar för att skapa jobb i kristider - då kan jag inte tänka mig något annat än höghastighetståg.

Det kommer ny snö varje år

Det här med att lära sig av sina misstag ligger liksom inte för oss svenskar. För tredje året i rad brakar VHS-hemsidan ihop samma kväll som ansökningstiden till högskolan går ut. Man kan ju ställa sig tre frågor:

1. Var detta oväntat för VHS? Om svaret är nej (vilket det bör vara eftersom det hände förra och förra-förra året också) varför gjorde man ingenting innan?

2. Jag kan inte mycket om datorer, men hur svårt kan det vara att utforma sajten så att den klarar 5000 personer per timme (jag menar, Facebook fungerar ju) det skulle underlätta ganska rejält både för de som försöker söka och de stackare som sitter nu och försöker administrera sidan.

3. Varför måste man alltid gå in och anmäla sig sista kvällen? Jag gjorde (eller snarare försökte göra det, eftersom sidan la ner då också) förra året när jag skulle välja mastersprogram och det är psykologi på hög nivå - varför varför varför är så få så smarta att de går in ett par dagar tidigare. Knappast så att alla sitter och drar lott sista kvällen om vilken utbildning de ska gå.

Hela den här, aningen patetiska, soppan känns som SJ varje vinter när den första snön kommer - det verkar alltid vara en överraskning, för tågen står alltid stilla. Jag ska hjälpa både VHS och SJ lite på traven; det kommer troligen att behövas lite extra kapacitet till ansökningshemsidan nästa år och det kommer att snöa (utom kanske möjligtvis i Skåne) även denna vinter.

Suck, nu ska jag sova.

Global klimatforsking - en härlig start på dagen

Erik Fellenius, forskningsdirektör på Naturvårdsverket, skriver idag på Brännpunkt om ökad globalisering och mer samarbete då det kommer till klimatforskning. Och man blir glad, glad, glad. Globala problem kräver globala lösningar, så är det. Logiken är solklar - givetvis kommer forskningen att bli mer effektiv om vi samarbetar; jag skickar med glädje mina skattepengar till en forskare i Sydafrika, Tyskland eller Pakistan om de gör ett bättre jobb med dem än om de stannar i Sverige. Precis som att jag gärna köper brasiliansk köttfärs om den är billigare och mer effektivt producerad.

När man funderar på det så är nationell forskning på klimatområdet nästintill onödig. Våra svenska forskare samarbetar redan med forskare från andra länder - minst hälften av alla (och det är många) Christian Azar artiklar som jag har läst det senaste året är skrivna tillsammans med internationella forskare. Och det är ju knappast så att den svenska klimatforskningen syftar till att bara användas i Sverige.

Ett globalt samarbete, där alla länder bidrar med en summa in i en pott och där pengarna sedan fördelas efter forskningens kvalitet och prioritet kommer också att ge oss en bekräftelse - svart på vitt - om svensk miljöforskning är så bra som vi tror (och hoppas) att den är. Och det tror jag verkligen, jag tror att ett samarbete som detta kommer att ge svenska forskare större resurser - men också större möjligheter till internationellt utbyte och samarbete.

En härlig, härlig dag med andra ord. Solen skiner, och jag drömmer om en fantastisk klimatöverenskommerlse i Köpenhamn i december. Detta är ett wake-up call, ett steg på vägen.

Jag och jetsetsvenskar i Verbier ...

Tillbaka i Zollikon efter sex underbara dagar i Verbier. Strålande sol, 18 grader varmt och fantastisk skidåkning - även för mig som var minst sagt ringrostig när jag gav mig ut i backen för första gången på sex-sju år (jag räknar inte med Mössebergsbacken i Falköping).

Och inte bara skidåkningen är rolig i Verbier; minst lika underhållande är det att iaktta alla alldeles för rika människor. Stureplanssvenskar blandat med brittiska femåringar som är mer välartikulerade än jag någonsin kommer att bli (och som av någon underlig anledning går på "under water training" på eftermiddagarna). Tur i alla fall att man vant sig vid schweiziska prisnivåer, att komma som "vanlig" (läs: ej champangesprutande) svensk till mataffären i Verbier kan ju annars kanske bli något av en chock ...

Hur som helst, jag hade en underbar vecka med Andreas, Jonas och Lars som snällt väntade på mig när pucklarna blev för många och för stora. På söndag bär det av hem till Sverige, skola och EP-valskampanj.

68 procent - svårslaget enligt min Chalmershjärna

Idag hade vi ett sånt där fantastiskt möte. Ett möte som gör att det pirrar ända ner i CUF-tårna. Två nya medlemmar, 15 mer eller mindre rutinerade CUF:are och massor med energi, engagemang och entusiasm. Tack alla! Och om det hade funnits ett pris för flest aktiva medlemmar i 100 procent på 100 dagar kampanjen så hade vi sopat hem det med hästlängder. Vi har 25 omlösta (av 43) men 17 som kommer kommer på möte - min lilla Chalmershjärna säger mig att det är 68 procent och svårslaget!

Imorgon bär det av till Zürich igen, för två veckors underbart påsklov med jobb, mys och skidåkning i Verbier. Härligt, härligt.

Hjälp till att rädda Göteborg Wind Orchestra

När jag var nio år bestämde jag mig, till mina föräldrars fasa, för att börja spela tuba. Innan man bestämde sig fick man provblåsa de instrument man var intresserad av i Linnéskolans aula och den långa, ringlade kön till tvärflöjterna var minst sagt avskräckande. Så jag tog den kortaste kön, och det största instrumentet och sen var jag fast. Och Ida, 9 år, stod på sig. Pappa införskaffade en bagagevagn till mig, och sedan dess har jag dragit, burit och släpat runt på min tuba i 14 år.

Jag har spelat i skolorkestrar, Hässleholms stadsmusikkår, lilla brasset, Musikkåren Kamraterna och jag har gjort lumpen på hästryggen med tuban i högsta hugg. Och även om jag aldrig har haft några riktiga musikerintentioner (väl medveten om min tondövhet och brist på improvisationsfärdigheter) så har musiken alltid betytt så mycket, så många kompisar, resor och konserter.

Göteborg Wind Orchestra (GWO) är Sveriges sista heltidsanställda musikkår - som är planerad att läggas ner den 15 maj. Förra året spelade GWO för över 7000 barn och ungdomar och ännu fler vuxna. Att inte inse värdet i att bevara dessa förebilder för alla musicerande ungdomar är ren idioti. Att lägga ner GWO innebär att ta ifrån blivande musiker deras förebilder på samma sätt som man hade gjort mot fotbollsungdomar om man hade lagt ner IFK Göteborg, GAIS, Häcken, Örgryte och Göteborgs FC.

Gå in och skriv på uppropet för att bevara GWO och kom till Gustav Adolfs Torg i Göteborg den 15 april klockan 18.00 - då kommer det att vara en musikmanifestation för GWO:s bevarande där amtörmusiker från hela Göteborgområdet spelar för att få ha kvar sina fantastiska förebilder.

Mitt tips till Socialdemokraterna i Göteborg är att skippa tankarna på det pråliga pariserhjulet - och lägga pengarna på något som betyder något på riktigt.