Sitter i vår nya, stora lägenhet och filosoferar med ömma muskler (kom precis hem från gymmet). När jag flög ner till Zürich senast så slog det mig hur fantastisk människan är, hur gränslös innovationslustan har varit och vilka möjligheter det finns om man bara låter innovation och entreprenörskap sprudla.
Tanken slog mig just under inflygningen till Zürich, jag satt vid fönstret precis över vingen och tittade ut. Och vad fantastiskt och förunderligt det är att se en hel stad lysa från ovan när man sitter i ett flygplan högt upp i luften. Hittills har människan övervunnit alla hinder naturen har gett henne (även om vissa saker verkar ta längre tid än andra, läs: fusion); vi har lärt oss flyga och lysa upp när solen har gått ner. Och det bara med hjälp av innovativa människor och en vilja att utforska världen, att göra det omöjliga och möjligheten att använda sitt entreprenörskap på en fri marknad.
Om man tänker på det, så är många fantastiska uppfinningar och upptäckter (som elektricitet och flygplan) egentligen bara en efterskapning av det naturen redan gett. Elektriciteten är ett sätt att återskapa ljuset och energin från solen och flygplanet är ett sätt att låta även människan få vingar som fåglarna.
Vad vill jag då med detta (aningen flummiga och way too filosofiska) inlägg? Jo, förutom att berätta att jag precis har varit och tränat, så vill jag slå ett slag mot all valfläskande, förbjudande miljöpartistisk miljöpolitik. Ingen blir gladare av (eller tror jag innerst inne vill) bli förbjuden att köpa bensin eller få sin elförbrukning ransonerad. Däremot tror jag på att människans fantastiskhet kommer att vara det som löser våra problem - om vi tror på alla de begåvade människor därute och deras fantastiska idéer och utformar en politik där det är lättare för nya, smarta lösningar att komma in på marknaden så kommer vi också att kunna lösa de miljöproblem vi har.
Människan har övervunnit alla hinder hon hittills ställts inför - varför skulle det vara annorlunda den här gången när vi är rikare och har mer kunskap än någonsin?
No comments:
Post a Comment